Mormors drömmar, snöhen och ensamma äpplen.
Barndomens dofter sprider sig just nu i mitt kök. Mormors drömmar. Ökenkakor, kallade jag dem när jag var liten. Små, liksom sandiga kakor med smak av vanilj och brynt smör. Vg observera Skånemejeriers smör, inget utomsocknes. Vi vill ju ha våra lokala bönder kvar, ta vårt samhällsansvar men snart har vi skitit i det blå skåpet genom att sila myggor och släppa genom elefanter och jämföra kronor och ören när vi handlar. Bättre att skita i att hyra tre filmer för 120 kr då, eller kanske köpa ciggpaket, kan jag tycka... notera att vi pratar sila myggor, de som tyvärr måste vända på alla slantar, köpa billigt och skita i både cigg och film är inte inräknade här.
Nå väl... Barndomens dofter.. en plåt blev döbakade och en plåt blev stenhårda... mormors fantastiska drömmar blev mina mardrömmar. Kalas om en och en halv vecka... börjat i tid för en gångs skull. Gör om, gör rätt.
När jag gick till skolbussen här om dagen, fick jag se ett träd med vildäpplen. Det hängde ett stackars äpple kvar. Samtidigt gick jag i funderingar i en fråga, där det gäller om man ska motsätta sig en förändring eller tycka att den är bra. Just när jag gick i dessa funderingar talade trädet till mig.... det kanske inte är det bästa att hålla fast i det som varit. Risken är att man blir ett ensamt äpple på ett träd, som vägrar inse att hösten är över, när årstiden förändras... bara för att inte vi vill ändra oss så gör ju vår omvärld det. Kanske något som går att applicera på många av de saker man måste ta ställning till här i livet.
Nu ska jag göra en snögubbe. Ja, för snögubbar är maskulinum, om man gör en tjej är det en tant-snögubbe. Snö"hen" kommer aldrig att rullas på min gård, oavsett hur mycket detta ställningstagande gör mej till ett frystorkat äpple.
Och med dessa ord drar jag på vantar och mössa och beger mig ut i ett härligt vinterväder.
//M