frumalm.blogg.se

God fortsättning kära ni. Jul och nyår är över, livet börjar sakteliga återgå till det normala. VI har startat upp år 2013, den ingående balansen är bra och 2012 års resultatrapport visar helt klart på positivt resultat.

 

Det har hänt en del sedan sist. Jag har bland annat börjat springa. De som känner mej vet att jag inte gör det igentligen. Men nu gör jag det ändå, helt emot min lata natur. Hur som helst springer jag uppe på min åker, runt runt runt, för att ingen ska se mig. Är rädd för att om jag tar mig ut på vägen, flåsandes och skvalpandes med mina kobenta ben som motarbetar varandra så fötterna går i kors och diverse lemmar som hänger och slänger utan styrsel, så ringer någon en räddningshelikopter och det vore ohyggligt pinsamt för både mig och uppringaren. Sist jag sprang började ett par vildsvin som låg och vilade att prata med mej. Inget elakt grisprat, lite mer igenkännande hummande, som om de sett en artsfrände. Smala ben och bål som en öltunna.... jag sprang i alla fall lite fortare och hoppades innerligt att de inte bestämt sig för att hänga efter sin nyfunna vän.

 

I en diskussion med en snygg och välsvarvad vän härom dagen gav hon mig ett råd för att optimera nyårsstassen; köp strumpor från Victoria´s secret, de går ända upp under brösten, så man ser slankare ut. Det kunde ju låtit bra, om det inte varit för en liten detalj....

Ordet preposition kommer från "pre", som betyder "framför", och "position".Prepositioner är oböjliga ord, som man oftast placerar före ord från ordklassen substantiv och pronomen.

Ibland är prepositioner relativa, beroende på hur positionen är, så att säga. Jag behöver definitivt inte ett par strumpbyxor som slutar under brösten. Jag vill ha ett par som går att dra upp helt BAKOM brösten, för att nå en välsvarvad effekt. Önskar att det inte vore så, men detta faktum är helt enligt tyngdlagen. Har någon ett tips på ett par strumpbyxor som kan tillgodose mina behov, är ni varmt välkomna att höra av er.

 

Antar att rubriken retade upp en och annan djurvän. Jag håller helt och fullt med de som anser att pälsen är snyggast på djuren som är avsedda att bära den men i mitt fall tillhör pälsen en hund som praktiskt taget tvingar sin avdankade päls på mig, mitt bohag och min mat. Min högsta önskan just nu är att hon slutar upp med fällningen. Det är de duniga underhåren hon byter ut, kanske man skulle göra som dansken i tv-programmet  100% bonde som plockade dunen av gässen och göra täcken till mina barn istället för att slänga det. Vi pratar ju ändå om ett par bärkassar.  Min självgående dammsugare har gått 24-7 men vilar ett tag just nu. Laddaren har givit upp och är på service.

Misstänker någon form av yttre åverkan åsamkad av en liten människa i min närhet som är 99 cm hög. Vill inte gå in på närmare detaljer eftersom utredningen är inne i en känslig fas, men låt oss säga att det handlar om att hen är skäligen misstänkt, vilket är den högre misstankegraden. 

Därför har jag i alla fall fått fixa stordammsugaren för att inte drunkna i de oönskade hårbollar som viner kring mina öron. Det var inte konstigt att den mådde dåligt. Jag hittade en ätpinne i röret som gjort att damm och skit fastnat och stoppat upp. Hur kan man dammsuga upp en ÄTPINNE utan att märka det?????

Tänkte avsluta dagens inlägg med en dikt (igentligen en sång, men dels kan jag inte lägga upp ljudfiler och dels är melodin så sjukt dålig så ni kommer troligtvis aldrig att höra den heller)....så en dikt.. som jag skrivit efter att ha börjat fundera på vad riktig kärlek igentligen är, efter många separationer i min närhet som skett under det gångna året. Hoppas att alla nära och kära får leva kvar i lyckliga förhållanden 2013.

Så, läs och begrunda om ni tycker det är värt att begrunda, annars får ni väl rycka på axlarna och fortsätta med det ni behagade att göra innan ni läste detta i-lands-problems-inlägg.

 

Puss och kram från håriga damen!

 

Glöden finns alltid kvar när elden flytt.

Kärleken är ofta romantiserad, när sanningen är att den ena dagen oftast är den andra lik. Varför ska allt vara så stiliserat? Livet är så mycket mer än ljuv musik. Jag har aldrig suttit på min balkong, lyssnandes på nån nedanför som tillskrivit mej en sång. Aldrig varit på stranden en natt och blivit kysst under stjärnorna med månen som övervakat tyst.

Kärleken är ofta romantiserad, när sanningen är att den ena dagen oftast är den andra lik. Varför ska allt vara så stiliserat? Livet är så mycket mer än ljuv musik. Jag älskar i min vardag, den finns med mig varje dag.  Jag älskar efter känsla, det finns ingen skriven lag. Jag älskar att sväva ut... men min vardag är mitt nav och jag älskar efter förutsättningarna som Gud mig gav.

Kärleken är ofta romantiserad, när sanningen är att den ena dagen oftast är den andra lik. Varför ska allt vara så stiliserat? Livet är så mycket mer än ljuv musik. Men jag är tillfreds med mig själv och mitt liv, min älskade är min parhäst, inget flyktigt tidsfördriv.  Ibland hettar det till och en flamma föds på nytt - men det vi lever av är glöden som finns kvar när elden flytt.

Glöden finns alltid kvar när elden flytt.